Beställningen var; Simons deckare!

Liket i hamnen


Uffe rös till när han tog sin första klunk morgonkaffe. Det smakade vidrigt men han brydde sig inte om det för han bara måste ha kaffe för att hålla sig vaken. Det hade inte blivit så mycket sömn under natten, då han hade varit ute på en rejäl krogrunda. Trots att han egentligen var ledig idag gick han till morgonmötet som chefen hade kallat till. Uffe mådde pyton men var ändå ganska nyfiken på vad det handlade om. Han var en sorglig och enkel man som levt singelliv de senaste 5 åren. Efter skilsmässan rasade hans sociala liv ihop och han levde nu bara för sitt arbete. Det han gjorde blev alltid mycket bra och han löste det flesta fall han blev tilldelad. Uffe bodde I en sliten tvåa i Stockholm och lägenheten innehöll inte mer än det han behövde, en säng, en soffa med soffbord samt en tv. Han brydde sig inte om hur han såg ut utan han gick runt i sina gamla säckiga kläder. Han var hel och ren men det var inte mer än så.

- Ni undrar säkert varför jag har kallat till ett så tidigt morgonmöte. Det jag nu ska säga är ganska känsligt och får absolut inte komma ut i media. Har ni förstått? Chefen delade sedan ut lite information. Under natten hade ett mordoffer hittats. Det stod om vad offret hette och så var det bilder på offret och på fyndplatsen. Chefen hostade till.
- Andledningen till att informationen inte får komma ut i media är många. Offret är en känd politiker och mordet är ganska brutalt utfört. Kroppen har styckats och spritts ut över en ganska stor yta. Vi vill inte skapa publicitet för då kan mördaren försvinna iväg. Sanningen är att vi just nu inte har några ledtrådar alls. Nu får ni bege er ner till fyndplatsen vid hamnen, där ni ska leta efter ledtrådar och vittnen. Hitta någon som har sett något. Det ska ske NU!!

Uffe började kvickna till, han bestämde sig för att det här var hans fall. Precis som han ville ha det smålog han inom sig, trots att han var medveten om allvaret i situationen. Uffe gick med bestämda steg mot sin bil och under tiden gick hans hjärna på fullvarv.
- Vem var Erick Svensson egentligen och vem hade hatat honom så mycket att de hade begått ett så brutalt mord. Uffe var så upptagen med sina tankar att han inte ens märkte det kalla regnet som öste ner. Det var en regnig dag i oktober och de gulröda löven låg som ett täcke över vägbanan. Uffe hoppade in i sin svarta Volvo och vred hastigt om nyckeln. Hamnen låg en liten bit utanför staden. Hans tankar studsade fram och tillbaka men det första han skulle göra var att fråga alla med båtar i området intill. Uffe satt och grubblade hela vägen ner till brottsplatsen och försökte komma fram till olika anledningar, teorier.

Erick Svensson, en minister ansvarig för IT-frågor och senast känd för att ha försökt stoppa Piratkopieringen på nätet. Sajten Piraternas Frihet har inte direkt varit snälla mot honom i diskussionen kring nedladdningar på sajten. Uffe hade hört att de som är ägare till sajten var människor med kriminellt förflutet. Kan det vara en ledtråd? Ett motiv? Då Uffe kom ner till hamnen så gick han direkt till brottsplatsen. Mördaren hade valt precis rätt plats att dumpa liket. Den låg nedanför en bropelare och var inte lätt att komma till för gående. Platsen var
stenig och lerig. En liten bit därifrån låg flera bryggor med båtar I olika storlekar. Han vandrade runt lite planlöst för att få en uppfattning om platsen innan han gick in för att studera detaljer. Plötsligt ser han något som inte ser ut att höra dit. En ny och fräsch tändsticksask låg i vassen precis invid den ruttna bryggan. Han plockade upp den och lade den i en plastpåse utan att undersöka den närmare. När han har kollat runt en stund gick han till platsen där kroppsdelarna hade hittats. Han hälsade på teknikern som var fullt uppe i sitt arbete med att säkra spår.
- Har du hittat något? Sa Uffe.
- Ja.. kanske. det ser ut som en utriven sida från en anteckningsbok, svarade teknikern.
Uffe fick lappen som teknikern lagt i en plastpåse. Han vände och vred på den, efter en stund kunde han tyda ett efternamn och en adress. Det var fan, kan mördaren vara så klantig att han lämnat en så uppenbar ledtråd på platsen? Spåret var så uppenbart att Uffe beslöt sig att kolla upp det direkt. Han ringde upp kommunikationscentralen och bad dem att ta reda på lite mer uppgifter om adressen och de namn som stod på lappen.  
En stund senare när han var på väg mot adressen så ringde de upp honom och berättade att personen han hade sökt efter var en kvinna vid namn Sofia Andersson. I registren så stod det att hon hade blivit fälld för prostitution vid ett flertal tillfällen. Okej.. det var inte första gången höga politiker hade utnyttjat prostituerade så…varför inte tänkte Uffe.
Han ringde på ringklockan och hörde att någon kom med hastiga steg mot dörren. En söt, blonderad kvinna i 25-årsåldern öppnade dörren och frågade med ett leende på läpparna;
- Ja? Vad kan jag göra för dig? Uffe visade sin polisbricka och bad om att få komma in och prata en stund.
- Javisst, sa hon lite undrande och släppte in honom. Har det hänt något? Vad gäller saken? Hon bodde i en fint inredd trea på andra våningen. Det syntes att hon hade lagt tid på att inreda så att det blev så mysigt som möjligt. Utan att berätta allt för mycket om vad som hänt så började Uffe ställa lite allmänna frågor. Till slut kom han fram till att fråga om den högt uppsatte politikern och om hon kände honom. Hon sa att de aldrig hade träffats men att hon visste vem han var. Uffe trodde på henne för att hon hade svarat ärligt på frågorna han hade ställt innan. Han blev lite förbannad… någon hade försökt få honom på fel spår genom att plantera falska ledtrådar på brottsplatsen, mördaren.

Uffe ringde till teknikerna för att höra om de var klara på platsen. Det var de så han åkte in mot stationen istället. När han stod utanför teknikerrummet så slog det honom att han faktiskt hade ett spår i fickan, tändsticksasken! Han gick upp på sitt kontor och la plastpåsen på skrivbordet. Försiktigt tog han ut asken med en pincett. Uffe blev förvånad… På tändsticksasken så var det en bild på baren han hade varit på dagen innan...
Uffe gick ner till källaren där teknikerna håller till och bad dem att kolla efter fingeravtryck. Själv skulle han göra sitt andra besök på krogen på mindre än ett dygn. Men där här gången var det inte för att supa skallen av sig. Nu skulle han ge någon annan en dundrande huvudvärk. Uffe knackade på dörren och tänkte att det inte var så stor chans att det var någon där eftersom att det var tidigt på dagen. Men efter en stund så såg han att det rörde sig där inne, det var han som ägde baren. Uffe kände igen honom från kvällen innan.

Barägaren öppnade dörren och frågade vem han var.


- Hej, jag heter Uffe Karlsson och kommer ifrån polisen. Har du något emot att jag ställer några frågor?
- Nej då, kom in.
Uffe gick in i baren och de satte sig vid ett bord och sedan började han ställa några frågor.
- Brukar ni dela ut tändsticksaskar?
- Ja, vi har det som reklam och om någon vill ha det så är det bara att fråga.
- Händer det ofta?
- Nja, kanske en eller två gånger per kväll så det är inte så ofta.
- Har du någon framme som jag skulle kunna få kolla på?
- Ja jag har en i fickan.
Efter en liten stunds letande så visade det sig att han inte hade någon tändsticksask i fickan så han gick till baren och hämtade en istället.
- Här! Varsågod, ta den du.
- Tack, men nu har jag inte så mycket mer att fråga om just nu. Jag får tacka så länge. De skakade hand och Uffe gick mot dörren. Precis när han skulle öppna dörren så ringde mobilen.
- Hej, har du hittat något? Det var chefen som ringde.
- Nja jag har haft några spår men det har inte lett till något, Men du förresten.. vad hette han nu som ägde sajten Piraternas Frihet?
- Han heter Zorald Slavinski svarade chefen
- Men jag är ju med honom just nu! Plötsligt föll alla pusselbitar på plats. Det måste vara han som är mördaren. Uffe reagerade snabbt och drog upp sin pistol men Zorald var redan borta. Bakdörren stod på glänt, Zorald försökte fly men Uffe var snabb och var bara några steg efter.
- Stanna eller så skjuter jag!
Zorald tog några steg till innan han till slut stannade och sträckte upp händerna i luften….

Kommentarer
Postat av: Pops

Hmmm... Vart har jag hört DEN historien förut...

Den blev väl bra för att vara den första...? :)



Kram// Pops

2009-12-11 @ 20:45:26
Postat av: Ämelie

Ja! Den var verkligen jättejättebra!! =D Därför jag skaffade mig tillstånd att lägga upp den här :D hehe!

Kramar!

2009-12-14 @ 00:53:43
Postat av: Tommy

Nä nu är jag besviken...... Den var för kort!!!!!!! Sån bra läsning vill jag njuta av länge :-)

2009-12-16 @ 21:32:41
URL: http://www.5fel.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0